Biobränsle
Biobränsle är bränsle som kommer från biomassa – organiskt material med ursprung i växt- eller djurriket. Det kan exempelvis vara rester från skogsbruk och träindustri, jordbruksprodukter, matavfall eller gödsel.
Biobränslen används för att producera värme, el och drivmedel och har en viktig roll i omställningen från fossila bränslen. Hos Solör Bioenergi använder vi framför allt trädbränslen och restprodukter från skog och träindustri för att producera fjärrvärme.
Vad är skillnaden mellan biomassa, biobränsle och bioenergi?
Begreppen biomassa, biobränsle och bioenergi hänger ihop men betyder olika saker.
Bioenergi är ett samlingsbegrepp för själva energislaget, medan råvaran som energin utvinns ur kallas biobränsle. Kedjan går från biomassa (råvaran) till biobränsle (den förädlade produkten) till bioenergi (energin som frigörs).
• Biomassa är själva råvaran, exempelvis grenar, bark, sågspån, halm eller matavfall.
• Biobränsle är biomassa som används som bränsle. Det kan vara allt från ved och träfils till pellets, biogas och biodrivmedel.
• Bioenergi är den energi som utvinns när biobränslet används.
Biomassan behöver inte alltid förädlas för att bli ett biobränsle. Ved och bark kan exempelvis användas så snart materialet och torkats och blivit till flis. Utöver detta kan andra råvaror bearbetas innan de används, så som att pellets, biogas eller biodrivmedel.
Vad består biobränsle av?
Produktionen av biobränsle bygger uteslutande på organiska råvaror. Råvarubasen är bred, men domineras i Sverige av restprodukter från skogs- och jordbruk. Skogsindustrin står för den absolut största volymen, där material som inte duger till virke eller papper tas tillvara istället för att gå till spillo.
• Rester från skog och träindustri: Exempelvis grot (grenar och toppar), bark och sågspån från sågverk eller returträ.
• Biprodukter från industrin: Svartlut och tallolja som uppstår naturligt vid pappersmassetillverkning är rester som kan tas tillvara från industrin.
• Råvaror från jordbruket: Biobränslen kan även framställas från exempelvis halm, spannmål, raps och majs.
• Avfall och slam: Matavfall, gödsel från djurhållning och avloppsslam från reningsverk omvandlas till högvärdiga bränslen.
Tre vanliga former av biobränsle
Biobränslen delas in i fast, flytande och gasformiga bränslen. Vilken form som används beror på råvaran, användningsområdet och hur bränslet transporteras och lagras.
Fasta biobränslen
Fasta biobränslen är den överlägset största kategorin i norra Europa. Hit hör träbränslen som flis, ved, pellets och briketter, vilka används storskaligt i värmeverk men även i mindre villapannor.
Det är just fasta biobränslen som vi på Solör Bioenergi utnyttjar. Vi samlar in lokala restprodukter från skogsindustrin, som grot och bark, och använder dem för att producera hållbar fjärrvärme. På så sätt värmer lokalt restmaterial upp samhällen och industriområden – utan att nya träd behöver fällas enbart för energiproduktion.
Flytande biobränslen
Flytande biobränslen har sin viktigaste roll inom transporter. Produkter som biodiesel, HVO (hydrerad vegetabilisk olja) och etanol är avgörande för att minska utsläppen från fordonsflottan. De blandas ofta in i vanlig bensin och diesel via den så kallade reduktionsplikten, för att successivt sänka transportsektorns koldioxidutsläpp.
Industrin producerar även bioolja från tallolja och svartlut, som fungerar som direkt ersättare till fossil eldningsolja i industriella processer.
Gasformiga biobränslen
Gasformiga biobränslen utgörs främst av biogas. Gasen bildas när organiskt material som matavfall, slam och gödsel bryts ner av mikroorganismer i en syrefri miljö. Biogas har ett högt energiinnehåll och kan uppgraderas till fordonsgas för bussar och lastbilar, eller matas in i det befintliga gasnätet. Den används också lokalt för att producera el och värme på gårdar och reningsverk.
Fördelar med biobränsle
Kan ersätta fossila bränslen
Med biobränsle kommer energi från förnybara råvaror som kan ersätta kol, fossil olja och naturgas vid produktion av värme, el och drivmedel. Det kan minska utsläppen av fossil koldioxid och bidra till omställningen av energisystemet.
Hur stor klimatnyttan blir beror bland annat på råvarans ursprung, produktionen, transporterna och vilket fossilt bränsle som ersätts.
Bidrar till att ta vara på resurser
När rester från skogsbruk, träindustri, jordbruk och livsmedelsproduktion används som bränsle kan mer av råvaran komma till nytta. Det bidrar till ett effektivare resursutnyttjande.
Stärker den lokala energiförsörjningen
Sverige har god tillgång till skogliga råvaror och andra former av biomassa. Lokal och regional produktion kan minska beroendet av importerade fossila bränslen, stärka försörjningstryggheten och skapa arbetstillfällen på orter där råvarorna finns.
Kan lagras och användas vid behov
Många av biobränslen är möjliga att lagra, till skillnad från energikällor som är väderberoende. Detta gör det möjligt att använda bränslet när behovet av värme är som störst, exempelvis under kalla vinterdagar.