Bioenergi
Bioenergi är Sveriges största energislag sett till användning och landets största förnybara energikälla. Den står för en betydande del av landets uppvärmning och bidrar även till elproduktionen. Genom att använda biologiskt material från skogsbruk och jordbruk kan samhället fasa ut kol och olja till förmån för en förnybar och lagringsbar energiform.
Vad är skillnaden mellan biomassa, biobränsle och bioenergi?
Begreppen biomassa, biobränsle och bioenergi hänger ihop men betyder olika saker.
Bioenergi är ett samlingsbegrepp för själva energislaget, medan råvaran som energin utvinns ur kallas biobränsle. Kedjan går från biomassa (råvaran) till biobränsle (den förädlade produkten) till bioenergi (energin som frigörs).
• Biomassa är själva råvaran, exempelvis grenar, bark, sågspån, halm eller matavfall.
• Biobränsle är biomassa som används som bränsle. Det kan vara allt från ved och träfils till pellets, biogas och biodrivmedel.
• Bioenergi är den energi som utvinns när biobränslet används.
Biomassan behöver inte alltid förädlas för att bli ett biobränsle. Ved och bark kan exempelvis användas så snart materialet och torkats och blivit till flis. Utöver detta kan andra råvaror bearbetas innan de används, så som att pellets, biogas eller biodrivmedel.
Bioenergi är den förnybara energi – i form av värme, el eller drivmedel – som utvinns ur biomassa. Energin har sitt ursprung i solen: genom fotosyntesen binder växter solenergi och koldioxid, och den energin frigörs sedan när materialet förbränns eller bryts ner.
När biomassa förbränns frigörs koldioxid som tidigare har tagits upp ur atmosfären genom fotosyntesen. Till skillnad från fossila bränslen ingår kolet i ett biologiskt kretslopp. Hur stor klimatnyttan blir beror bland annat på råvarans ursprung, återväxten, markanvändningen, transporterna och vilket fossilt bränsle som ersätts.
Hur fungerar bioenergi?
Bioenergi fungerar genom att den solenergi som är bunden i biomassan omvandlas till el, värme eller drivmedel. Hur utvinningen går till beror på vilken typ av biomassa som används och vad slutprodukten ska bli. I praktiken sker det på tre huvudsakliga sätt.
- Direkt förbränning. Det vanligaste sättet i Sverige är direkt förbränning i exemplevis fjärrvärmeanläggningar. Där eldas fasta biobränslen som flis och pellets för att hetta upp vatten till högtrycksånga. Ångan driver en turbin som producerar el, och restvärmen skickas ut som fjärrvärme till bostäder och företag.
- Biologisk omvandling. Ett andra sätt är biologisk omvandling i biogasreaktorer. Här bryter mikroorganismer ner organiskt avfall, matavfall och gödsel i en syrefri miljö. Processen bildar biogas som kan uppgraderas och användas som fordonsgas eller för el- och värmeproduktion. Restprodukten från rötningen kan användas som biogödsel och återföra växtnäring till jordbruket, förutsatt att den uppfyller gällande kvalitetskrav.
- Kemiska processer. Genom olika kemiska och termokemiska processer kan biomassa omvandlas till flytande biodrivmedel, exempelvis etanol, biodiesel, HVO och förnybart flygbränsle. Råvarorna kan vara vegetabiliska oljor, animaliska fetter, tallolja, spannmål, cellulosa eller andra restprodukter.
Bioenergins roll i det svenska energisystemet
En avgörande styrka hos bioenergi är att den är lagringsbar. Till skillnad från vind- och solkraft, som är beroende av vädret, kan biobränsle lagras i form av flis, pellets eller flytande bioolja och användas exakt när behovet är som störst – till exempel en kall vinterdag.
Biobränslen från Sverige bidrar till att minska beroendet av importerade bränslen, samtidigt som det skapar lokala arbetstillfällen och stärker försörjningstryggheten.